tisdag 19 april 2011

Lyckas på jobbet - vad händer nu när den nya lagen införs?

Riksdagen ska alltså under våren fatta beslut om en ny lag som säger att alla anställda ska ges möjlighet att lyckas i jobbet.
Verksamheter som uppvisar brister kommer att få ett kännbart vitesföreläggande. Lyckas man hantera situationen slipper man betala.

Om nu detta vore sant, vad skulle ske i företagen? Fokus blir förmodligen att man satsar på att alla medarbetare ska lyckas i jobbet.

Vad skulle  hända i media?

Tänk vilket mediatryck den arbetsgivare skulle få som säger att man inte kommer att jobba för att medarbetarna ska lyckas i jobbet?

Media skulle sannolikt granska styrdokument hos offentliga sektorn som handlar om att ge tjänstemännen möjlighet att lyckas på jobbet. Företagsledningarna skulle försöka sätta siffror på lyckan i jobbet. I årsredovisningarna skulle man redovisa detta enligt bestämda regler. Forskare skulle leta efter
korrelationer - d v s studera hur höjda lyckotal påverkar verksamheters resultat. Detta skulle ge många tillfällen till att studera skrynkliga ansikten i TV-debatterna alltså.

Hur skulle det låta i ledningsgruppen som ska besluta om företagets strategier. Kanske ... "Vår viktigaste aktivitet är att se till att medarbetarna lyckas på jobbet" eller " Vi måste ha medarbetarnas rätt att lyckas i jobbet när vi nu utformar våra olika strategier" ... eller kanske ... " Vi måste också ha möjlighet att följa upp hur lyckan i jobbet utvecklar sig och se hur utfallet påverkar vårt ekonomiska resultat" .

 Vad skulle ske ute på arbetsplatserna? Vad skulle ske i kontakten mellan kunder och butikspersonal? Vad skulle ske i allmänhetens kontakter med myndigheter.

Hur skulle gå till i rättegångssalarna? Vad skulle hända i skolorna? Hur skulle en sådan lag påverka elevenas studieresultat?

Vad skulle ske när tågen eller tunnelbanorna blir försenade. Det här blir ju litet mer komplicerat. Försenade offentliga färdmedel kan ju utgöra ett hinder för resenärerna att lyckas på jobbet. Detta problem  delvis förorsakats av att verkstäder och beställare av infrastruktur inte lyckats på sina jobb.

Om det nu vore sant att en sådan lag skulle instiftas, skulle den slå in redan öppna dörrar?

Karolinska institutet redovsiade för något år sedan att det är en stor andel medarbetare på svenska arbetsplatser som känner sig missnöjda. Naturligtvis finns det många gånger skäl till brister i arbetsförutsättningarna. Det kan vara kriser av olika slag, oerfarna chefer, tekniska problem, m m. Men den stora andelen medarbetare som är missnöjda i sitt arbete kan inte förklaras med en slags förklaring om att problemen är övergående.

Jag påstår att det finns många arbetsplatser där man inte lyckas lösa problemen och har svårt att hantera situationen. Verksamhetsledningen är ytterst ansvarig och brister i hanteringen. Man försöker ofta göra samma åtgärder som man alltid gjort och då får man ungefär samma resultat som tidigare, även om
man tar i extra mycket i sina förnyade åtgärder. Att ta till helt nya sätt har större sannolikhet att man förbättrar situationen än om man gör som förut.

Så mitt råd är - utvärdera vad dina åtgärder har gett för resultat. Är du missnöjd, gör då helt annorlunda. Det kan kännas riskfyllt, men vad riskerar du om problemen består?

Jag önskar dig en riktigt Glad Påsk!

tisdag 12 april 2011

Ge chefen chansen att lyckas

Jag har nu några års erfarenhet av samarbetet med BAAB som just igår bytte namn till Sustainable Performance - Sperab, http://www.sperab.se/ .

I våra projekt har vi förundrats över att det ofta finns enheter där man inte gjort ett förändringsarbete trots vår arbetsplatsanalys. Chefen får ju skriftliga rekommendationer på vad han eller hon ska prioritera för att skapa bra arbetsförutsättningar för  medarbetarna. För när man lyckats färbättra arbetsförutsättningarna fungerar arbetet mycket bättre och medarbetarna mår bättre och de presterar bättre. Det är således bara positiva saker som inträffar om man tar tag i sakerna. Trots denna uppsida så händer ingenting!

Men varför händer det ingenting på många arbetsplatser trots så tydliga indikationer vad som är fel och vad man behöver göra för att rätta till det?

Vi har funnit vid de kvalitativa studier vi genomfört efter en arbetsplatsanalys, att cheferna ofta har sämre arbetesförutsättningar än vad de uttrycker när de svarar på en medarbetarenkät eller BAABs arbetsplatsanalys.

Vi har funnit att chefer som upplever att de har dåliga arbetsförutsättningar ofta har svårt att driva ett förändringsarbete i sin enhet som föranleds av en arbetsplatsanalys. En analys som ger rekommendationer för att förbättra medarbetarnas arbetsförutsättningar. Alltså måste man börja med att ge cheferna bra arbetsförutsättningar. Sen är de redo att driva det förändringsarbete som behövs för att öka sina medaretares prestationer.

tisdag 5 april 2011

Personlig effektivitet i DN idag

Jag kollade på DNs nätversion idag och fann en artikel om att vi som jobbar är oerhört ineffektiva! Artikeln visar på brister i samordningen mellan personer och enheter och den personliga effektiviteten.

Jag har just genomgått en utbildning i personlig effektivitet där det gällde att ändra på mina vanor. Jag måste ändra mina arbetsvanor för gör jag inte det så faller jag tillbaka i gammalt beteende. Att ändra en vana tar tre månader säger man. För att lyckas med att ändra vanorna måste man ha återkoppling och uppmuntran. Jag har min uppmuntran i att min inkorg minskade från 4800 mejl till c:a 20. Inte fler än vad som får plats på en skärm. Jag har lärt mig att fatta beslut när jag får mejlen. Kasta, korta ärenden som jag lägger på hög och längre som jag tidplanerar i min kalender. Jag gör numera bara varje sak en gång.

Jag har ny struktur på mina epostmappar och som jag förändrar beroende på vad jag jobbar med och jag har samma struktur i mina dokument och en liknande struktur bland alla papper på kontoret. Resultatet blev att jag letar inte så mycket efter mina papper längre.

Och jag känner mig så glad, nöjd och stimulerad! Jag har koll på min arbetsdag. Jag var inte stressad förut och hade inga som helst problem med att ha stora högar i inkorgen. Jag är sån. Men nu ser jag att det är jätteskönt med tom inkorg och att ha beslutat och tidsplanerat viktiga saker. Mina timmar att läsa epost har nedgått från 6 timmar i veckan till max 1,5 timmar. Gissa vad jag använder dom timmarna till!

Så, jag är numera uppgraderad: Hans version 6.1 med ny strukturerad meny men med samma processor. Man slimmade de interna processerna i mitt arbetsminnet genom att onödiga sökningar i databasen eliminerades. Det var allt. På detta sparar jag minst 6 timmar i veckan! Passar bra nu när det snart blir vår!

Till DN:s artikel:  http://www.dn.se/ekonomi/sa-blir-du-mer-effektiv-pa-jobbet