Lyckas på jobbet - vad händer nu när den nya lagen införs?

Riksdagen ska alltså under våren fatta beslut om en ny lag som säger att alla anställda ska ges möjlighet att lyckas i jobbet.
Verksamheter som uppvisar brister kommer att få ett kännbart vitesföreläggande. Lyckas man hantera situationen slipper man betala.

Om nu detta vore sant, vad skulle ske i företagen? Fokus blir förmodligen att man satsar på att alla medarbetare ska lyckas i jobbet.

Vad skulle  hända i media?

Tänk vilket mediatryck den arbetsgivare skulle få som säger att man inte kommer att jobba för att medarbetarna ska lyckas i jobbet?

Media skulle sannolikt granska styrdokument hos offentliga sektorn som handlar om att ge tjänstemännen möjlighet att lyckas på jobbet. Företagsledningarna skulle försöka sätta siffror på lyckan i jobbet. I årsredovisningarna skulle man redovisa detta enligt bestämda regler. Forskare skulle leta efter
korrelationer - d v s studera hur höjda lyckotal påverkar verksamheters resultat. Detta skulle ge många tillfällen till att studera skrynkliga ansikten i TV-debatterna alltså.

Hur skulle det låta i ledningsgruppen som ska besluta om företagets strategier. Kanske ... "Vår viktigaste aktivitet är att se till att medarbetarna lyckas på jobbet" eller " Vi måste ha medarbetarnas rätt att lyckas i jobbet när vi nu utformar våra olika strategier" ... eller kanske ... " Vi måste också ha möjlighet att följa upp hur lyckan i jobbet utvecklar sig och se hur utfallet påverkar vårt ekonomiska resultat" .

 Vad skulle ske ute på arbetsplatserna? Vad skulle ske i kontakten mellan kunder och butikspersonal? Vad skulle ske i allmänhetens kontakter med myndigheter.

Hur skulle gå till i rättegångssalarna? Vad skulle hända i skolorna? Hur skulle en sådan lag påverka elevenas studieresultat?

Vad skulle ske när tågen eller tunnelbanorna blir försenade. Det här blir ju litet mer komplicerat. Försenade offentliga färdmedel kan ju utgöra ett hinder för resenärerna att lyckas på jobbet. Detta problem  delvis förorsakats av att verkstäder och beställare av infrastruktur inte lyckats på sina jobb.

Om det nu vore sant att en sådan lag skulle instiftas, skulle den slå in redan öppna dörrar?

Karolinska institutet redovsiade för något år sedan att det är en stor andel medarbetare på svenska arbetsplatser som känner sig missnöjda. Naturligtvis finns det många gånger skäl till brister i arbetsförutsättningarna. Det kan vara kriser av olika slag, oerfarna chefer, tekniska problem, m m. Men den stora andelen medarbetare som är missnöjda i sitt arbete kan inte förklaras med en slags förklaring om att problemen är övergående.

Jag påstår att det finns många arbetsplatser där man inte lyckas lösa problemen och har svårt att hantera situationen. Verksamhetsledningen är ytterst ansvarig och brister i hanteringen. Man försöker ofta göra samma åtgärder som man alltid gjort och då får man ungefär samma resultat som tidigare, även om
man tar i extra mycket i sina förnyade åtgärder. Att ta till helt nya sätt har större sannolikhet att man förbättrar situationen än om man gör som förut.

Så mitt råd är - utvärdera vad dina åtgärder har gett för resultat. Är du missnöjd, gör då helt annorlunda. Det kan kännas riskfyllt, men vad riskerar du om problemen består?

Jag önskar dig en riktigt Glad Påsk!