torsdag 30 juni 2011

Lyckats i jobbet och fått feedback. Jaaaa - underbart!

Idag tänkte jag berätta om hur jag som företagare lyckats som medarbetare i ett forskningsprojekt.

Jag träffar ju annars i rollen som konsult och marknadsförare många människor där jag har vill försöka hitta vägar till att ge dom en jättebra lösning på att effektivisera sina verksamheter på olika sätt. Dessa möten är intressanta och spännande och feedbacken är ibland omedelbar. Men idag har jag haft rollen som medarbetare och projektledare.


Idag är jag medarbetare i ett rätt så komplicerat enkätprojekt där jag samordnar uppdragsgivaren och ett antal stora enheter på en myndighet, en underleverantör som gör utskick av enkäter och alla brev och som ska registrera tusentals enkäter. Det är semester och myndigheten fattade beslut om att enkäten skulle gå ut i juni. Jag insåg att det gällde att gilla läget. Jag är ju nästan längst ut i kedjan. Inte för att vi hade bekymmer med utskicket utan för att respondenterna skulle nog bedriva semesteraktivieteter under svarsperioden. Jag var också litet rädd för att alla semestervikarier som skulle administrera utskicket hos enheterna på myndigheten inte skulle göra detta felfritt. Men OK, jag gör så gott jag kan och gör mina kontroller. Är så noggrann och kollar med min underleverantörs projektledare mellan 4 ögon, jag träffar hennes medarbetare. Jodå. Allt funkar. Vi känner varandra sen tidigare projekt vilket är bra i såna här lägen.

Jag kollade igår och fick beskedet  - inga svar på enkäten än. Oväntat. Det brukar alltid vara många som svarar på en enkät de första dagarna. Men jag tar kontakt med min närmaste kontaktperson hos uppdragsgivaren och vi avvaktar till fredag.

Idag - torsdag - på morgonen får jag besked som indikerar katastrof. Jag blir kall och inser att det gäller att kolla om läget verkligen är så illa. Samtidigt försöker jag få tag på uppdragsgivarens beslutsfattare som är på semester. Jag funderar över vad som kan ha gått snett och finner att dessa skäl är osannolika. Läget klarnar så småningom. Det gäller också att försöka få tag på beslutsfattarna hos uppdragsgivaren trots semester och att skriva mejl  i formen så de kan läsas på vilken obegåvad dator som helst var som helst i världen. Jag vill förvarna om att jag har viktiga saker att besluta under dagen.

I det akuta läget fick jag samtidigt problem med mobilen som gjorde att vissa personer inte kunde ringa till mig men dom kom till min telefonsvare. Så jag fick hela tiden SMS med besked om missade samtal. Det gällde att försöka finna ut om det fanns viktiga personer i projektet som inte kunde nå mig eftersom jag visste inte riktigt vilka begränsningar som min mobil hade med sit nu uppkomna problem.

Samtidigt klarnar bilden alltmer och jag  börjar skriva förslag på beslut till uppdragsgivaren. Till slut har jag formulerat mig med motiveringar och överväganden. Jag får samtidigt ett utmärkt förslag från en drabbad mottagarorganisation.

Så småningom får jag kontakt med beslutsfattaren och vi bestämmer enligt mitt förslag. Jag får samtidigt mycket positiv feedback från honom. Gissa om jag är nöjd!

Jag märkte redan under lunchen att jag väckte uppmärksamhet i sällskapet, Jag var idag den drivande i samtalen med en massa kreativa uppslag som väckte munterhet. Jag brukar vara rätt tystlåten annars, och begränsa mig till några korta inspel. Men idag var det annorlunda. Jag insåg att idag kände jag oerhörd stimulans i den oklara situationen, och att jag hade stort ansvar för att få det hela att fungera helst med så litet onödiga kostnader som möjligt. Det fanns stora risker i projektet som skulle få konsekvenser för mig och mina uppdragsgivare ifall jag fattade fel beslut. Detta gjorde att min hjärna hade väldigt skoj och var i kreativitetsläge som höll i sig över lunchen.

Sen på eftermiddagen så föll bitarna på plats och jag fick OK på mina beslutsförslag och samtidigt mycket positiv feedback från uppdragsgivaren. Jisses vad det kändes härligt. Jag klarade sedan ut de sista bitarna med och informerade alla så att vi har alla beslut och underlag dokumenterade när vi kommer tillbaka efter semestrarna så vi slipper fundera på vad gjrode och vad vi ska göra.

Jag inser att som medarbetare är detta med stimulans och feedback oerhört viktigt. Jag fick idag chansen att verkligen visa mig på styva linan och lyckas i jobbet. Jag tog den och lyckades och det känns så kul. Det är så roligt att få dela detta med er som läser min blogg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar