Riskerar du att tappa dina duktigaste chefer?

Såg i en artikel i förra veckan att fyra av 10 svenska chefer vill byta jobb. Jag har kollat runt litet bland mina branschkollegor som säger att det är nog en överdrift men att andelen ändå är för hög.

Huvudskälet är att dom är missnöjda med sina förutsättningar. Dom vill vara chefer men dom det är förutsättningarna som dom är missnöjda med.

Det man vill ha:

• Effektivare organisation
• Bättre stöd från sin chef (feedback, klara målsättningar, resurser)
• Utvecklande karriärmöjligheter

Det har hänt mycket på chefsfronten idag.

• Nya generationer av medarbetare
• Medarbetare från andra länder
• Cheferna känner sig ensamma och förväntas ha öppen dörr både bokstavligt och bildligt
• Är inte uppbackade eller skyddade av en stab
• Har ingen självklar roll eller auktoritet att falla tillbaka på

Tuffast har mellancheferna:

• De är de mest operativa cheferna
• har många underställda
• Saknar stöd och utrymme för utveckling
• Har inte tid att göra allt dom vill
• Kraven och arbetstempot ökar = man kommer längre från sin chef

Naturligtvis har arbetsmarknaden ändrats oerhört och därför måste även chefsjobbet ändras. Men i dessa ändringarnas tider, så uppstår ofullkomligheter och brister som vi måste komma tillrätta med.

Vad behöver vi se över för att få behålla våra duktiga chefer?

• Effektiv organisaton där roller och befogenheter är tydliga - alltså ha beslutsrätt
• Karriär- och utvecklingsmöjligheter
• En egen chef som kan stödja och ge råd och som ger feedback
• Bekräftelse och feedback även från högsta nivå

Vi finner i våra chefsenkäter att cheferna har inte de arbetsförutsättningar som de skulle behöva för att göra bra jobb. Och då talar jag inte om  bara första linjens chefer utan detta gäller även mellancheferna och då kan man fråga sig ... hur ser det ut högst upp? Men det är nog en annan fråga. Viktigt att "Högst Upp" är medveten om problemet och vågar ge förutsättningar och befogenheter nedåt.

Observera att jag säger Förutsättningar OCH befogenheter.