OBS! Många medarbetarenkäter innehåller Brexitfrågor

Så här i sista stunden innan sommaren för många så har vi en Europeisk politisk föreställning framför oss som vi inte ser slutet på än. Spänningen är i klass med pågående EM i fotboll - med skillnaden att EM tar slut nästa söndag. Den politiska föreställningen lär hålla på ett bra tag framöver. Jag ser några likheter till orsaken till det som nu sker i politiken och det som verkar ske i många företag och inte minst i många kommuner. Jag tänkte ge några reflektioner utifrån perspektivet ta tillvara på den personella potentialen i alla slags verksamheter.

Nu gör jag det lätt för mig - men ... orsaken till det nu uppseglande kaoset i EU och det som råder i Storbritannien är att man ställde en enkel fråga på ett komplicerat frågeområde. "Ska Storbritannien lämna Europeiska Gemenskapen? Ja eller Nej". Ungefär så ställdes frågan. Enkelt ställd och för många enkel att svara på.

Men vad händer efter beskedet att Storbritannien nu ska lämna EU? Nu dyker många problemställningar upp, t ex att Skotland vill vara kvar, ungdomarna vill vara kvar, Spanien tillåter inte Skotland att på egen hand bli EU-medlem, Skotland vill göra en ny folkomröstning eller försöka blockera parlamentet, o s v.

Jag jobbar ju med att hjälpa företag och organisationer att skapa långsiktigt hållbara prestationer - d v s att ta tillvara på den personella potentialen. Jag har sett många medarbetarenkäter och ser resultaten på vad som händer efteråt en sådan ser jag likheter med Brexit-enkäten. Man försökte skaffa sig ett enkelt beslutsunderlag på en mycket komplicerad frågeställning.

Om jag jämför situationen i Europa med en hur det ser ut efter en medarbetarenkät. Resultatet efter en sådan brukar inte komma så mycket längre än till chefernas handlingsplaner och att de i bästa fall utfört något av de steg man bestämt sig för. Ingen vidare uppföljning eller driv från ledningen. I många fall jämför man sig med liknande verksamheter som använder sig av samma frågor och ser att man inte är sämst eller har lägst index typ NMI eller liknande. Det är ofta den rådande ambitionsnivån.

Att affärsnyckeltalen inte ändrar sig nedåt beror ju på "nöjda medarbetare", brukar man säga.  Skulle de sjunka så beror det på "yttre omständigheter" och skulle de stiga så är orsaken densamma.

Jag tycker att efterspelet i Europa efter en dåligt genomförd "medborgarundersökning i Storbritannien". Att man valde ett enkelt sätt för att skapa sig ett beslutsunderlag på en komplicerad frågeställning. Detta är ett för alla medarbetarundersökare en pedagogiskt illustration i makroformat där alla detaljerna just nu riskerar att dras ut till extrema konsekvenser.

För att minimera riskerna för att få en Brexit-enkät: Se över hur ni gör era kartläggningar? Syftet? Vad är viktigt att fråga på? Finns det underliggande orsaker till de svar ni får? Tillförlitlighet? Grad av anonymitet? Hur skaffa kompetens och erfarenhet för analys? Hur beskriva för grupper och deras chefer? Hur följa upp?

Sätt i lurarna i öronen och lyssna på vårt webbinarium om Effektiv överblick genom kvantitativ psykosocial arbetsmiljö. Vi ställer flera frågor på komplicerade situationer. I detta fall om upplevd stress på arbetsplatsen. Börja på 25 minuter ifall du inte vill höra allt från början. Till webbinariet.

Håller du med om att det kan ligga något i att vara ödmjuk inför uppgiften att höja affärsnyckeltalen? Att börja med att ställa rätt frågor till medarbetare och chefer för att skapa engagemang och ta tillvara på den personella potentialen i organisationen för att skapa bättre affärsresultat.

Ha det skönt i sommar!

Amatörmässig medarbetarenkät är alltid en kostnad. Korrekt utförd medarbetarenkät är en investering

Jag ser att dagens medarbetarundersökningar ofta ger osäker information till chefer och medarbetare.

Man har ofta fokus på "nöjda medarbetare" eller att "våra medarbetare är våra ambassadörer" eller ett fokus på att "främja hälsan på arbetet". I många undersökningar (ofta i stora myndigheter) blandar man i samma undersökning ihop insamling av strategisk information med den information som chefer och medarbetare behöver för att utveckla sina arbetsplatser. Man blandar således uppgifter av statistisk karaktär med en undersökning som gäller vilka områden man behöver prioritera för att nå sitt fokus för undersökningen. Underlaget blir därmed osäkert. Att i en medarbetarenkät fråga demografiska frågor medför osäkerhet p g a större spridning i svaren eftersom att man som respondent har en osäker känsla rörande anonymiteten. Att blanda strategiska frågor med operativa frågor skapar ofta osäkerhet hos respondenterna.

Mina råd
Se till att ha ett fokus som gagnar verksamhetens resultat. Ett förslag på ett sådant fokus är att skapa förutsättningar för medarbetare och chefer att prestera i arbetet.

Bestäm sedan vilka faktorer som ska mätas och utforma frågorna och validera dessa för att fastställa tillförlitligheten. Ställ sedan krav på de lägsta värden ni ska ha på tillförlitligheten för de enskilda frågorna och bestäm samma sak på frågeformuläret i sin helhet. Se till att ni uppnår dessa värden - för i annat fall blir svarsinformationen osäker.

Skapa kontroller av de svar ni får,  så att de enskilda individers svar som är ologiska eller osäkra tas bort. Finns de kvar finns stor risk att resultatet blir missvisande.

Vid sammanställning ta hänsyn till spridning i svaren och se till att ha en lägsta giltig svarsfrekvens på minst 65%. Har ni lägre värden kommer de respondenter som inte ingår i den giltiga svarsfrekvensen att exkluderas och då blir underlaget inte så representativt som man behöver för en analys och slutsatser. Observera att denna svarsfrekvens gäller för varje enskild grupp.

Analysen måste göras av erfarna experter som känner till hur frågorna hänger ihop. Svar som visar på överbelastning behöver inte orsakas av underbemanning, utan det kan bero på en konflikt, överbemanning (understimulans), oklart ledarskap, otydliga mål, m m. Det gäller för analytikern att hålla reda på vad som är orsak och verkan.

Uppfyller er medarbetarundersökning dessa krav, blir de analyser och de slutsatser som cheferna får från analytikerna, betydligt tillförlitliga än om man utgår från de underlag som vanliga medarbetarundersökningar ger.

Konsekvenser om man gör fel
Har ni å andra sidan ett oklart eller fel fokus när ni skapar er medarbetarundersökning, ett icke validerat formulär, får ni många osäkra svar och cheferna själva ska dra slutsatser från de diagram och underlag de får så blir konsekvenserna därefter. Jag förstår jag att man som chef känner sig osäker inför underlaget och därför inte vågar göra de steg man inser att man kanske borde. Det blir också svårt för företagsledningen att också agera, eftersom underlaget är för otydligt. Lätt att en handlingskraftig chef eller företagsledning fattar felaktiga beslut p g a det osäkra underlaget.

Ett sista råd
Chefen och företagsledningen behöver ha en kvalificerad överlämning av resultatet och de rekommendationer som man ger cheferna från dem som genomfört analysen. Det ligger mycket stort ansvar på den som gjort analysen och som ger rekommendationerna till cheferna och företagsledningen. Har man som analytiker och presentatör bristande kompetens, blir konsekvenserna ödesdigra.

Se till att genomföra nästa medarbetarundersökning på ett professionellt sätt! Den kostar mer - och den är en investering.

En amatörmässig medarbetarundersökning är alltid en kostnad.