Hållbar hantering av personella resurser - finns det?

Hållbart samhälle, hållbar verksamhet, hållbar produktion, hållbar konsumtion, hållbar miljöteknik, hållbar ..

Men har någon läst eller diskuterat Hållbar hantering av personella resurser? I min Google hittade jag inte mycket. Googla på det. Prova med hållbar hantering av mänskliga resurser. Hållbar hantering personella resurser? Hållbar hantering personal. Prova sen med hållbar konsumtion, hållbar produktion, hållbar stadsplanering, m m.
Varför så litet om mänskliga eller personella resurser?

Jag har roat mig med att studera hur stor andel företagsfusioner som lyckas. Inte så många. Jag får olika besked från Google och från dem jag diskuterar med. Sannolikheten för en lyckad företagsfusion verkar vara högre än att vinna på en lott. Men oddsen är inte övertygande.

Ett beslut om fusion, sammanslagning av företag, må vara välgrundat men ändå är sannolikheten hög att man misslyckas. Många gånger misslyckas även andra förändringar i verksamheter. Men nu har jag valt att se på fusioner när jag skriver denna blogg.

Ett skäl till att man misslyckas med en organisationsförändring (t ex fusion) kan vara att man inte tagit hänsyn till de personlella resurserna. (Det finns andra troliga skäl också). Har man inte tagit hänsyn till de personella faktorerna kan följden bli att nyckelpersoner lämnar företaget. Att oro och misstro sprider sig. Att rykten och konflikter fortplantas ut i de sociala medierna. Den negativa snöbollen kommer igång.

Lika viktigt som att fatta ett välgrundat beslut är det viktigt att säkerställa att chefer och medarbetare jobbar aktivt mot en lyckad fusion. Företagsledningen behöver hjälpa cheferna att stödja sina medarbetare utifrån den situation som råder i de olika enheterna.

Omfattande generella aktiviteter är bra - men sällan tillräckliga. Det är viktigt att försäkra sig om hur chefer och medarbetare upplever sitt förtroende för ledningen, hur de ser på tryggheten i anställningen och de förändringar man står inför, konfliktrisker o s v. Att man på ett aktivt och trovärdigt sätt tar sig an utmaningarna utifrån hur chefer och medarbetare upplever det.

Brister trovärdigheten i de åtgärder man genomför, t ex genom att medarbetare och chefer upplever att företagsledningen försöker lösa fel problem, eller att cheferna har svårt att hantera situationen som råder i den egna gruppen, så sjunker möjligheterna till en lyckad fusion med allt detta innebär.

Det är därför viktigt att ta reda på hur personalen ser på de faktorer som påverkar prestationerna. Att tidigt fånga signalerna och kunna tolka dem rätt. Hög stress och arbetsbelastning kan bero på bristande trygghet, oro, brister i ledarskapet, konflikter, överbemanning och naturligtvis underbemanning. Att förstå rätt orsak på den aktuella arbetsplatsen och agera utifrån denna.

Att på ett tillförlitligt och neutralt sätt göra en kartläggning av hur personalen och cheferna upplever förutsättningarna för att prestera i arbetet har en avgörande betydelse. Att återkopplingen till cheferna och företagsledningen görs av en neutral part. Att analyserna och slutsatserna görs av personer med erfarenhet om hur det ser ut på liknande företag med liknande sysselsättningar. Att man förstår skillnaden mellan symptom och bakomliggande orsaker.

Mitt råd i denna viktiga fråga: Det är viktigt att sätta av resurser för en hållbar hantering av de personella resurserna när man bestämt sig för en större förändring i sin verksamhet.

Ett annorlunda sätt att skapa engagemang som lönar sig

Jag fick i ett möte höra talas om hur man gjorde i ett vårdföretag för vårdboende. Jag vet inte om historien är sann, men jag tycker att den är intressant och tankeväckande.

Den nya chefen frågade alla anställda vad de verkligen brann för. Medarbetarna svarade bl a "dansa", "gymma och träna", "måla", "umgås på nätet med vänner",  o s v.

OK! sa hon. "Då gör vi så här: du som tycker om att dansa får anordna aktiviteter för dans med våra patienter. Du som gillar att röra på dig och träna får leda aktiviteter för träning och rörelse. Du som tycker om att måla för leda aktiviteter kring bild och målande o s v".

Vad blev resultatet? Jo, medarbetarna blev entusiastiska och satte igång med att engagera de gamla med dans, måla och rita, träning, umgås på nätet o s v. De blev mycket piggare och mådde bättre och började umgås mer dem emellan.

Jag frågade, "men hur funkade det rent ekonomiskt? Man har ju hört att personalen hinner inte med att göra det de måste för de dagliga rutinerna och samma förutsättningar måste rimligen råda även här".

Jo, patienterna blev piggare så de behövdet inte så mycket insatser från personalen längre, många  blev litet friskare och fick mindre symptom så man kunde dra ned på medicineringen. Rent ekonomiskt gick det ihop - med råge. Medarbetarna kände sig ännu mera engagerade och nöjda med sitt arbete så sjukfrånvaron sjönk. Så det fanns bara vinnare.

Min sagesperson sa att chefen i fråga hade vunnit ett pris som årets företagare i sin kommun. Som sagt, jag har inte kollat uppgifterna - men en solskenshistoria så här en fredagseftermiddag måste få leva och förhoppningsvis inspirera. Tycker jag!

8 praktiska steg för att ta tillvara på potentialen i grupper och verksamheter

Jag har börjat studera Percy Barneviks bok med 200 råd om ledarskap. I inledningen sätter han ramen för sina råd - att skillnaden mellan framgångsrika verksamheter och mindre framgångsrika är just själva genomförandet som skiljer. Att det är det som uppfattas som trivialt som är skillnaden. T ex tydliga mål, uppföljning, delegering, högt prioriterad personalutveckling för att nämna några. Läs gärna hans bok! Några avsnitt om dagen.

Om jag utifrån mina rader om Percy Barneviks råd skulle våga mig på några tips för dem som inte har tillgång till Percy Barnevik på kontoret varje dag. Att som chef ha ett stöd för att skapa långsiktigt hållbara prestationer i sin(a) enheter på en hög nivå för att nå de mål som finns för verksamheten.

1. Börja med att jämföra mot de bästa grupper/enheter med liknande verksamhet som den egna för att se vad som är möjligt att uppnå
2. Ta reda på hur medarbetarna uppfattar sina förutsättningar att prestera i jobbet genom att ställa frågor till dem om de faktorer som  påverkan mest för att prestera i jobbet. Gör detta på ett kvalitetssäkrat sätt för att undvika missförstånd som ger osäkert underlag för den  följande analysen. 
3. Gör en fackmannamässig analys av svaren. Ta hänsyn till spridning i svaren och var beredd på att avstå från att göra analys p g a för stor spridning i svaren eller vid för låg svarsfrekvens. 
4. Skriv rekommendationer  på fokusområden till chefen. I prioritetsordning. 
5. Gå igenom resultatet och rekommendationerna med chefen. Diskutera underlaget med chefen och sedan chefens plan för att åtgärda ev brister. Chefen går igenom rekommendationerna och diskuterar sin plan med medarbetarna. 
6. Förändringsarbetet genomförs 
7. Följ kontinuerligt upp och vid behov ge chefen stöd under genomförandefasen.
8. Gör ny avstämning mot bästa grupper enligt punkten 1 och fortsätt sedan processen. 

OBS: Punkterna 1-5 ska utföras på två - tre veckor! 

Det är mitt eget råd för själva genomförandet för att hjälpa chefen och hens medarbetare att hålla punkten 6 d v s förändringsarbetet Top of Mind. 

Stora affärsbeslut kräver en ödmjukhet vid genomförandet

Ett beslut om stora förändringar, nya mål för verksamheten, omorganisation, samgående med annat företag o s v kräver att man har en smula ödmjukhet vid genomförandet så blir det så mycket enklare att komma i mål och att göra detta till en rimlig kostnad.

Den ödmjukhet jag tänker på gäller inför de faktorer som påverkar medarbetarnas och deras chefers engagemang i att utföra de delar av uppdraget som faller på deras lott.

Det handlar om att ta tillvara på deras potential. Jag menar att ta tillvara på hela organisationens potential. D v s att verksamheten kännetecknas av att vara en prestationskultur där man ständigt strävar mot att ge medarbetare och chefer förutsättningar att prestera på hög nivå över lång tid. En organisation med Prestationskultur kännetecknas av engagemang, proaktivitet, kreativitet, lojalitet för att nämna några av de positiva egenskaper som brukar råda.

Genom att lyssna och ta hänsyn till hur medarbetarna och cheferna uppfattar sina arbetsförutsättningar inom de faktorer som påverkar deras prestationer, är ju mitt bästa tips på
att visa ödmjukhet i detta sammanhang. Att sedan stödja cheferna i deras arbete med att ta tillvara på sina medarbetares potential är nästa steg för framgång. Att kontinuerligt följa upp och ge cheferna detta stöd över lång tid är nödvändigt.

Kostnaden för denna ödmjukhet kan vara betydande, men är ändå otroligt mycket mindre jämfört med vad det skulle kosta om affärsbeslutet skulle misslyckas eller försenas.

Tips för att underlätta förverkligandet av viktiga beslut i företag och myndigheter

De förändringar jag tänker på är ofta stora. Det kan gälla ny inriktning, omorganisation, neddragning, satsning, nya ansvarsförhållanden, nya chefer, samgående av företag och enheter, nya 
arbetsuppgifter och liknande. 

Det finns många exempel på där stora beslut, endera misslyckas i genomförandet, eller så blir kostnaden för dem orimligt höga och att fördelarna därmed dröjer. 

För att nå målsättningen med beslutet krävs det man tar tillvara på organisationens potential. D v s chefernas och medarbetares potential. 

För att lyckas i genomförandet behöver man ha en prestationskultur i organisationen. (Kulturskalan jag tänker på innehåller förutom Prestationskultur, Myskultur, Slavkultur och Låt-gå-kultur). 

En prestationskultur kännetecknas av att cheferna utövar ett konstruktivt ledarskap. Att de och medarbetarna är lika angelägna att göra ett bra jobb (prestera).  Man utvecklar hela tiden förutsättningarna för att kunna skapa resultat. Kreativiteten är hög och konflikter löser man snabbt. Sjukfrånvaron är låg, trots det höga tempot. Alla upplever att de för det mesta har ett stimulerande arbete. En organisation med positiva och proaktiva chefer och medarbetare som tar ansvar. 

Ett företag som kännetecknas av en prestationskultur kommer också att ha det lättare att attrahera den arbetskraft man vill ha. 

För att uppnå denna konstruktiva prestationskultur behöver man börja med att ta reda på hur varje chef och medarbetare i organisationen uppfattar förutsättningarna att kunna prestera för att sedan kunna prioritera de faktorer man behöver åtgärda. D v s att varje chef har ett antal prioriterade områden som man ska arbeta med för att snabbast möjligt skapa de goda förutsättningarna för att kunna prestera i arbetet. 

Det gäller att ställa rätt frågor om just de faktorer som påverkar prestationerna och engagemanget. Att göra detta med bra formulerade och relevanta frågor som ger tillförlitliga svar. Hög grad av anonymitet krävs för att få högre grad av tillförlitlighet i svaren. Man behöver vara noggrann så att man inte riskerar att dra fel slutsatser. 

Det gäller sedan vid en analys av svaren att hålla reda på orsak och verkan i de brister som påtalas. T ex hög arbetsbelastning behöver inte bero på att man har mycket att göra - det kan lika gärna bero på att man har för litet att göra, känner oro, konflikter på arbetsplatsen, chefer som inte ger feedback eller ger otydliga mål, tvivel på ledningen, oklara befogenheter, m fl. 

Analysen av svaren som bl a innehåller jämförelser mot liknade sysselsättningar i andra företag, spridning i svaren och förstå olika faktorers inbördes påverkan. Denna analys tycker jag bör göras av speciellt utbildad och erfaren personal som vet hur olika faktorer påverkar varandra och hur förutsättningarna för olika typer av arbetsplatser så att man inte ger "tokråd". T ex inte tar
hänsyn till om arbetsplatsen innehåller fysiskt ansträngande och riskfyllda villkor jämfört med kontorsarbete. Det går inte att på alla arbetsplatser ha högsta värde på fysisk arbetsmiljö. Anpassade prioriteringar utifrån typ av sysselsättning och den aktuella situationen. 

Att sedan att kommunicera resultatet och rekommendationer till cheferna måste göras på ett tydligt och genomtänkt sätt i en dialog med cheferna. Uppföljning och stöd till cheferna är naturligtvis viktigt. Återkommande mätningar måste göras, för att hålla förändringsarbetet aktuellt. Det är bara det som mäts som genomförs.

När ni fattar stora beslut - se till att lägga mycket energi och satsa resurser på att bädda för ett lyckat genomförande - genom att skapa engagemang hos alla som ska förverkliga det. Annars kan det bli riktigt svårt och dyrt. 

Slavkultur och prestationskultur - är det samma sak?

Jag hörde talas om ett företag där man har problem med personalavgångar, chefer som blir utbrända, hög sjukfrånvaro, m m.

Man har undersökt med medarbetarundersökningar och även köpt in från allmänt välkända leverantörer. Man har diskussioner i företagsledningen och ute i företaget om de aktuella problemen och vilka prioriteringar man ska göra för att komma tillrätta med problemen.

Man har enats om ett antal fokusområden och sett ut projektledare. Man har bl a bestämt sig för att "bygga värden" i företaget. Man ska också på ett mer aktivt sätt driva kompetensutvecklingen, anskaffa nya IT-system, se över provisionsreglerna, och ett antal andra aktiviteter inom marknadsföring, rutiner m m för att förbättra företagets infrastruktur.

Man har drivit detta förbättringsarbete på olika sätt under ett par år men trots detta har läget har försämrats kontinuerligt. Man har dessutom tappat en stor kund så läget blir allt mer allvarligt för företaget.

En ny medarbetarundersökning i februari. Resultatet från den har initierat några av de projekt man nu genomför. Men frågan är hur tydlig medarbetarundersökningen var när det gäller att peka ut bristerna och sedan hur man i företaget analyserat underlagen och dragit slutsatserna. Det verkar som man främst har sett till affärsprocesserna när man valde förbättringsprojekten.

Att försöka hitta olika förbättringsområden utifrån enbart affärsprocesserna för att hantera en personalsituation kommer sannolikt att misslyckas.

Jag bedömer att man har problem med den psykosociala arbetsmiljön - de psykosociala arbetsförutsättningarna. Jag skulle gissa att företagskulturen är vad vi skulle kalla "Slavkultur". (På vår skala finns även "Låt-gå-kultur, "Mys-kultur" och "Prestationskultur").

Om man skulle satsa på att etablera en Prestationskultur så bör man börja med att ta reda på hur medarbetare och chefer uppfattar sina arbetsförutsättningar i de faktorer som påverkar deras prestationer och att göra detta på ett väl beprövat sätt med en metod som när den används verkligen ger positiva resultat.

Det viktiga är att välja åtgärderna utifrån en helhetssyn där man ser både till affärsprocesserna och ett HR-perspektiv. Gör man rätt och cheferna driver rätt frågor skapas så småningom en prestationskultur - en kultur som kännetecknas av långsiktigt hållbara prestationer. En kultur där chefer och medarbetare är engagerade, proaktiva och kreativa.

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om att förändra en Slavkultur till en Prestationskultur.

Att prioritera rätt för att skapa en prestationskultur

Vi hade igår kväll en diskussion om ett företag som säljer bilar och har verkstäder. som har tagit marknadsandelar och nu planerar för expansion i stor skala.

Förutom sortimentet, marknadsaktiviteter m m är en av nycklarna för framgångarna anser att man stöttar cheferna i deras roll som ledare som prioriterar rätt saker för att skapa bra arbetsförutsättningar för sina medarbetare. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara prestationer.

De har fortfarande lång väg att gå, men säger samtidigt att satsningen detta företag inledde för tre år sedan har starkt bidragit till att kundnöjdheten ökat och därmed ökat affärerna.

Då är frågan vad som menas med att prioritera rätt saker för att skapa bra arbetsförutsättningar för att ta tillvara på chefernas och medarbetarnas potential?

Eller hur ska varje chef välja rätt områden att satsa på för att utveckla sin grupp/enhet utifrån de förutsättningar som råder?

Man gjorde en s k Prestationsanalys som visar på värden för att ta tillvara på gruppers potential där man jämförde sina enheter med de bästa enheterna med liknande sysselsättning. I Prestationsanalysen ingår en analys som ger rekommendationer på vad man bör prioritera för att effektivast öka förutsättningarna i den egna gruppen. Analysen och rekommendationerna gås igenom personligen med cheferna. Detta för att cheferna ska få tillfälle att diskutera med dem som gjort analysen och för att hjälpa chefen att bestämma sig för de första stegen i åtgärdsprogrammet.

I bilföretaget följer man årligen upp utvecklingen genom nya kartläggningar och cheferna driver förbättringsarbetet kontinuerligt. Varje chef får således skräddarsydda rekommendationer på hur
man bör prioritera. Man har i och med prestationsanalysens rekommendationer klara besked om vad som bör prioriteras och det gör att den uppföljning som företagsledningen gör är enkel att utföra.

Detta har i sin tur belönats i form av ökade marknadsandelar och därmed ökad volym.