Att främja goda arbetsförutsättningar skapar konkurrenskraft

Fortsättning på förra veckans inlägg som inspirerades av professor Lars Calmfors artikel i DN om den omvandling som är nödvändig för att dra nytta av den starka kronkursen.

Det gäller således för arbetsgivarna att prioritera rätt vid krissituationer när det gäller arbetsförutsättningarna. D v s se till att medarbetare och chefer alltid har optimala arbetsförutsättningar trots uppkommande kris.

Man riskerar annars att medarbetare och chefer tappar sugen och det kan gå riktigt illa så att företaget hamnar i en extensiell kris.

Jag påstår att det går utmärkt att ha engagerad personal på sina arbetsplatser om en förändringssituation hanteras rätt. T ex att man upplever trygghet och att man kan påverka - d v s kunna se möjligheter även om man riskerar uppsägning är kanske de mest övergripande faktorerna.
Tydligt ledarskap behövs i kris, för naturligtvis väcker en uppsägning känslor som måste hanteras på ett konstruktivt sätt vilken kan få till följd att det kan be en nystart för den uppsagde.

I verksamheter som har problem av något slag måste ständigt se över hur medarbetarna upplever sina arbetsförutsättningar inom de mest viktigaste områdena för som påverkar presterionerna. Dessa områden är trygghet, påverkansmöjlighet, arbetsgemenskap, stimulans i arbetet, arbetsbelastning, ledarskapet.
Man måste följa utvecklingen och stötta och ge cheferna utrymme för att driva rätt frågor för att få medarbetare och underställda chefer att uppfatta att deras arbetsförutsättningar är goda och därmed främjas kreativitet och prestationer.

Lyckas i jobbet nödvändigt för att motverka ny konkurrens

Jag är övertygad om att det outnyttjad produktivitetspotential i svenska företag och myndigheter.

En ökad konkurrens från omvärlden får företagen att besluta om nedskärning genom att man bestämmer ett belopp man ska spara. Konsekvenserna blir lägre kostnader genom att säga upp anställda och konsulter. Många företag flyttar verksamhet till lågkostnadsländer och man avvecklar eller avyttrar mindre
lönsamma verksamheter. Offentlig sektor och deras leverantörer skär ned och minskar servicegraden.

Min bedömning från tidigare konjunktursvackor fungerade metoden att sätta ett sparbelopp och sedan ta konsekvenserna genom reducera bemanning och att kvarvarande medarbetare och chefer får springa fortare - enkelt uttryckt.

Idag har man skurit på bemanningen så mycket att medarbetare och chefer inte kan springa fortare och att det då går ut över kvaliteten. Kunderna blir missnöjda och man tappar marknadsandelar.

Det är därför dags att hitta nya sätt att ta hand om konsekvenserna efter ett beslutet om nedskärning. Helst ska man redan i normalkonjunktur använda sig av dessa sätt för att agera mer offensivt - jo jag menar att begreppet offensivt kan utövas på olika sätt.

När man gör de nödvändiga nedskärningarna och när man vill höja effekten i verksamheten med befintliga personalresurser finns många vinster om man vågar lämna gamla invanda metoder och handlingsmönster.

Låt mig ta ett exempel och det handlar om att skapa bra arbetsförutsättningar för chefer och medarbetare. Lyckas man med att få medarbetare och chefer att anse att deras arbetsförutsättningar upplevs som bra jämfört med att de upplevs som dåliga, ganska dåliga eller t o m ganska bra har man vunnit mycket.

Jag rekommenderar alltså alla företag och den offentliga sektorn att på ett effektivt och tillförlitligt sätt och med det menar jag prioritera rätt för att snabbt förbättra de viktigaste arbetsförutsättningarna. Att varje grupp gör det utifrån sina förutsättningar. Det gäller att se över de förutsättningar som avser ledarskapet, arbetsgemenskap, stimulans i arbetet, möjligheter att påverka, arbetsbelastning.

Upplever chefer och medarbetare att ovanstående "mjuka" faktorer är bra eller mycket bra ökar prestationerna och detta utan att slita ut medarbetarna, kreativiteten ökar, arbetsplatsen blir dessutom mer attraktiv för de personer som ni vill rekrytera, o s v. En positiv cirkel har skapats alltså.

Det är viktigt att cheferna och deras grupper använder sig av tillförlitligt underlag för att förbättra sina arbetsförutsättningar och att man gör kontinuerliga uppföljningar på ett professionellt sätt. Jag menar neutralt och tillförlitligt. D v s mätning och analys görs på ett professionellt sätt med extern leverantör som använder sig av tillförlitliga metoder. De "mjuka" faktorer som jag nämnde ovan, måste mätas och sammanställas på ett systematiskt sätt för att kunna användas som beslutsunderlag.

För vad kan hända ifall man använder material som cheferna och grupperna är osäkra på eller som de drar fel slutsatser från?

Skulle du våga ta den risken? Jag menar risken att ge dina chefer och medarbetare ett felaktigt underlag som gör att de misslyckas i jobbet?